J

Jag har verkligen börjat fundera över olika vänskapsrelationer jag har på senaste tiden, vilka realtioner som ger mig något och jag känner att jag får ge tillbaka, vilka relationer jag känner att jag drunknar och inte får andas i, vilka som ger mig dåligt samvete, dålig självkänsla, besvikenhet, en känsla av otacksamhet och hjälplöshet & att aldrig räcka till, och dom där jag får vara mig själv helt och fullt ut utan att bli kritiserad och pikad för allt jag gör, vilka som får mig att växa och utvecklas, känna glädje, tacksamhet, kärlek, omtanke, kreativitet,  osv.

Jag har börjat läsa "Energitjuvar" och det är så skrämmande hur väl jag känner igen det som står med en relation jag levt i under mycket lång tid. Så skrämmande likt att jag tårarna faller ner för mina kinder när jag läser om det för det är som jag lever allt igen. Lite som en "out of body experience" där jag svävar ovanför min kropp och ser någon trycka ner den lilla tjejen, trycka på precis rätt "knappar" för att jag ska känna mig värdelös och skamsen, sparka på hennes själ, knöla ihop den och bara lämna den där efter alla "sparkar och slag" och jag gör ingetnting åt det, jag låter det ske, jag är fullt medveten om vad personen gör med mig men jag låter det vara så som det alltid har varit och går sen hem själv med dåligt samvete och en känsla av att JAG gjort något fel och inte den andra.
Har tagit en paus i läsandet av boken och gjort ett aktivt val nyligen att lämna det dåliga, att fokusera på dom underbara änglar jag har som stärker mig och får mig att skratta och må bra och även fokusera med på mig själv mycket mer än tidigare.
Jag, jag, jag. Jag är värdefull och det finns ingen annan som mig!